Av jord är du kommen – en guide till bättre odling

 

Här var det svart jord. Foto: Inger Ekrem, Riksförbundet Svensk Trädgård

Här var det svart jord. Foto: Inger Ekrem, Riksförbundet Svensk Trädgård

Lerjord, sandjord eller mulljord. Vad är bäst? Här är en guide till jorden som du odlar i. En väg till framgångsrik plantering och ett frö till tankar som faller i god jord.

Av jord är du kommen…kära lilla grönsak. Jord är både en källa till framgång och förvirring i trädgårdsodling. Jag har inte löst gåtan, men kanske kan jag vidarebefodra några trådar som ni kan nysta i. Nyligen fick jag boken Slow gardening (Norstedt), ganska pretantiös och samtidigt lite flummig, men ändå härligt udda och användbar. Den har ett helt avsnitt om jordmån och komposttips.
– Hemligheten bakom en frodig, fin trädgård är bra jord. Innan man börjar odla måste man ta reda på vilken sorts jord man har i sin trädgård. Det är ungefär lika viktigt som att veta om bilen går på bensin eller diesel, skriver författaren Alys Fowler.
Jag började inte själv i den änden. Jag bara började gräva, så och plantera. Det som klarar sig klarar sig och efterhand förstår man vad som inte trivs. En växt som inte trivs kan antingen ha hamnat på en för torr plats och kanske bara behöver en skuggande kompis för att komma till sin rätt – eller flytta en bit bort.

Min bok Slow Gardening av Alys Fowler. Faksimil från www.norstedts.se

Slow Gardening av Alys Fowler. Faksimil http://www.norstedts.se

Först när jag läste boken funderade jag närmare på vad det är för jord på min kolonin och hur jag kan förbättra den. Jag älskar ju prunknande köksträdgårdar där mangolden växer nästan knähögt och kålhuvudena skulle platsa för att bäras fram till altaret på skördefesten. Det kanske inte räcker med att fylla på en säck med ny jord och vattna, funderar jag.
Alys Fowler delar grovt in jord i tre kategorier. För att testa vad du har för utgångspunkt kan du ta en klump och rulla i dina händer. 

  • Lerjord – klibbar ihop så att man kan forma den. Kan bli stenhård som cement när den tryckts till och krackelerar på ytan vid torka.
  • Sandjord – luftig och lättdränerad och brunröd till färgen. 
  • Lersand – en mix av de båda ovan.

Du kan också kika på vad som växer i din trädgård för att sluta dig till vad som trivs. Ungefär som jag har gjort alltså. Om funkian, rabarbern och gullvivorna trivs är jorden säkert ganska tung , fuktig och lerig står det i boken.

– Ta en liten klump fuktig men inte blöt jord. Rulla den mellan handflatorna till en mask. Kan man forma en cirkel utan att masken går av har man en lerjord. Kan man forma en mask som faller sönder när man ska forma den till en cirkel är det en mo eller mjälla. Går den inte alls att forma till en mask kan det vara en sandjord. Ju tunnare mask desto mer lera innehåller jorden, skriver Alys Fowler.

En bra jord måste ha struktur. Det måste vara större och mindre beståndsdelar som gör att det bildas luftfickor. En lerjord kan kväva växternas rötter om vintern är kall under våren, rötterna har svårt att tränga ner och blir det torka är de därför för grunda. Fördelen är att den är näringsrik. Här behövs struktur – blanda i grov kompost, grovt sand och annat organiskt material (gräsklipp) varje år.

Sandjord måste gödslas och vattnas ofta. Förbättra jorden genom att tillföra kompost eller täck ytan med gräsklipp. Sparris och morötter gillar sandjord. Liksom lavendel.

Mulljord är den jord alla vill ha. Den här svart, svart, svart och full av mask. Jag har ingen sådan jord på min kolonilott. Tackar och bockar så fort jag hittar en liten mager Pellejöns ringlande i jorden och ber till Gud om att jag inte ska ha skadat den med spaden. Mulljord håller fukten. Den är lagom helt enkelt. Tillsätt organiskt material så håller den sig frisk – och rikligt med kompostjord vartannat år.

Överallt på min kolonilott kryllar det av myror – och gråsuggor. Jag tycker myrorna är trista och jobbiga och gråsuggorna läskiga. I Slow gardening lär jag mig att det inte bara är maskar som är nyttiga för jorden. En god jord innehåller också, ja just det: gråsuggor. Förutom det även vita små fina trådar – svamphyfer, och bakterier. Smådjur skapar kanaler i jorden där vatten och luft kan samlas. Jag tvingas konstatera att myrorna kanske inte är mina värsta fiender – men bästa vänner blir vi aldrig. Larver och skalbaggar är också tecken på en levande och frisk jord. Hittade en artikel i Vi i villa där det står att maskarna flyr om man konstgödslar så det ska jag låta bli att fuska med! 

Tänk också på PH-värdet lite grann. Kålväxter gillar lite kalk, på den jorden är näringsämnen lättåtkomlig. Får din rododendron gula blad kan det bero på att det är en surjordsväxt som inte trivs i kalkhaltig jord eftersom den får järnbrist. Sur jord låser också forsfor och växterna får en rödaktig ton och dvärgväxt! Det är svårt att ändra PH-värdet. Då är det bättre att bryta ihop, och sedan gå vidare med passande växer. Handlar det om för sur jord går det förstås att kalka resten av ditt trädgårdsliv – om du tycker det är värt det för att kunna odla kål istället för blåbär.

Minns ni lakmuspappret under skoltidens NO-lektion? Här kommer ett tips på hur du själv kan tillverka ett levande lakmuspapper och testa PH-värdet på jorden i varje hörn av din trädgård:
– Rödkål innehåller ett vattenlösligt färgämne som heter flavin. Det ändrar färg efter surhetsgraden, i sur lösning är det rött, i neutral lite blålila och mer blågrön till gulgrön i en basisk, kalkhaltig, lösning. Hacka sönder rödkålsblad, omkring 3-4 dl och låt dem koka upp i vatten. Häll av kokvattnet och spara det (men ät upp kålen!). Lös upp en matsked jord i en halv deciliter vanligt vatten. När jorden är löst tillsätter du 3-5 ml (en knapp tesked) av kålvattnet till lösningen. Jordlösningen kommer att bli lite blålila om jorden är någorlunda neutral, skriver Alys Fowler.

Jord är en hel vetenskap visar det sig. Jag berättar det här för att jag tycker det är mycket intressant men det betyder inte att jag själv (ännu) har gått runt och rullat jordklumpar eller kokat kål för att göra PH-test. Jag är lat och försöker köpa mig till bra jord. Inte ens en vettig kompost som pyr av värme och aktivitet har jag fått till. Det kanske är nästa steg eftersom Alys Fowler ägnar hela två kapitel åt gratis näring från komposten och hur man gör en äkta maskkompost, där det är kompostmaskar på postorder som jobbar och inte några ditkrupna daggmaskar. Här tidningen Vi i villas guide till att göra kompost.

Den 9 maj hade DN ett stort test på planteringsjord, 50 literssäckar. Bäst i test var Plantagen planteringsjord för 50 kr säcken. Änglamark plantjord och Hasselfors P-jord fick mycket bra betyg och omdömet  ”välbalanserad”. Hammenhög planteringsjord, Weibulls Simontorp planteringsjord, Warpnäs planteringsjord, Hasselfors Haga plantjord och Weibulls Proffs planteringsjord hade däremot låga värden av några näringsämnen. Och dessa två kräver extra gödning: Gardol plantjord och Hasselfors planjord! Här hittar du testet i sin helhet och mer information om det. Källa: Testfakta/DN

PS: En liten udda odlartanke har jag snappat upp från miljöminister Carlgrens allkonstnär och trädgårdinredande sambo Tomas Harila Carlgren. Han tycker att kärs/kirskål är en utmärkt marktäckare i trädgården. Följ hans melodi och sluta kämpa emot. Fast då bor han i en lägenhet på Kungsholmen i Stockholm då…

Annonser

4 responses to this post.

  1. Hej.
    Tack för titten hos mig. Det är inte lätt att ge råd om fönsterbyte om man inte har sett stugan. Såga inte av några stående stolpar utan att stötta dom och såga 1 cm större än fönstret och fråga någon man om hjälp för dom älskar att visa upp sina ”kunskaper” i husbyggnad. Lycka till.

    Svara

    • Tack för svaret! Det är den fula lilla gröna redskapsboden som förekommer i mina inlägg på några ställen som ska få fönster. Jag vet inte hur jag lägger in bilder här så jag kan inte säga mer än så. Framsidan där det i dag är spaljé, brädbitar, staketlänga och vågad plast ska få sig en omgång. Jag tror att det bara är två bärande stolpar, en i varje hörn av långsidan på boden.
      Vad stoppar jag runt fönstret om det ska vara 1 cm mindre än hålet? Spikar jag fast det? Eller kilar?

      /Kolonistan

      Svara

  2. Kila och spika hade jag gjort. Du får göra en ram runt hålet så att du har något att spika i och sätt fönstret i ytterkant så att det blir slätt med panelen sedan spikar du ett par foder på utsidan.

    Svara

  3. Tack! Jag har tittat lite på träet närmast marken och kvaliten är inte bra. Kanske måste jag byta ut hela framsidan och då kanske det är bättre att riva allt och börja om. Ska försöka gå till biblan och låna lite böcker om hur man bygger en kolonistuga. Kanske har någon ritningar?
    Jag tror nog att jag kan hantera både såg och hammare men det är grunden som jag är orolig för och hur jag fäster själva huset på grunden om den är betong eller sten.

    /Kolonistan

    Svara

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: