Raka vägen till framgång: Staketet

 

Energi på maxinivå i dag. Årets första äkta sommardag var det dags att äntligen få upp de där staketet som hade stått och hängt ett bra tag. Här Kolonistan i samspel med en stolpe. 1 juni 2010

Energin på max. Årets första äkta sommardag var det äntligen dags att få upp de där staketet som hade stått och hängt ett bra tag. Här Kolonistan i samspel med en stolpe. 1 juni 2010

 

Mycket blev gjort på sommarens allra första dag. Nu är jag med staket. Japp, jag och cybermamma slog våra envisa själar ihop och kämpade i några timmar sedan var det klart! Det gick bättre och snabbare än jag hade trott. Vi började och slutade med en fika. Då är det gott att leva!

Först tog vi bort kantpinnarna som stod lite hipp som happ. Märkte ut var gränsen skulle gå och drog ett grovt snöre mellan markörerna för att se att det blev rakt. Därpå började det hårda jobbet: Göra djupa hål med ett järnspett och spetsa staketstolparna med en yxa.

Staketspill. Här är spåren efter min framfart med yxan när jag skulle spetsa staketstolparna. Dessutom lite gammalt skrot som vi rev ner bakom vinbärsbuskarna...

Staketspill. Här är spåren efter min framfart med yxan när jag skulle spetsa staketstolparna. Dessutom lite gammalt skrot som vi rev ner bakom vinbärsbuskarna...

 

Jag rekommenderar att du köper stolpar som redan är spetsiga, särskilt om marken där du ska sätta staketet är hårt. Jag lär ha träningsvärk i bålen och armarna i morgon. För att få stolparna att sitta extra kan man antingen hälla i sättsand eller snabbbetong, som kan blandas direkt i hålet, och vatten runt stolpen.

Vi började med att sätta hörnstolpen och stolpe nummer två på passande avstånd. Såg till att dessa kom i rätt höjd och var raka. Därefter pallade vi upp den färdiga staketlängden på sådär två meter mellan stolparna för att se att den såg rak ut också. Därpå kom cybermammas behändiga skruvdragare till vår hjälp. Det gick snabbt och lätt att fästa staketlängden vid stolparna.

Cybermamma in action. Här har hon har verkligen fått in spinnet på skruvdragaren...

Cybermamma in action. Här har hon har verkligen fått in spinnet på skruvdragaren...

 

Här ska skruvarna fästas och nita staketet. Ett litet slag med hammaren...

Här ska skruvarna fästas och nita staketet. Ett litet slag med hammaren...

 

Draghjälp. En skruvdragare gör jobbet lätt.

... och sedan gör skruvdragaren jobbet lätt.

 

Klart! Går på några sekunder att få fast en - återstår en hel radda. Inga höga hammarslag bara ett litet surr.

Klart! Går på några sekunder att få fast en - återstår en hel radda. Inga höga hammarslag bara ett litet surr.

 

Vid några tillfällen var vi tvungna att ta till långa spik och hammare. Vi hade inte fått stolpen mellan två spjälor och skruvarna var för korta för att ta sig igenom tre lager trä. Eftersom vi hade spik fixade det sig, i annat fall hade vi fått åka iväg och köpa längre skruv – eller sätta om stolparna…

Vattnar ner stolparna. Här sätter vi ner sista stolpen, har spetsat, spettat och satt ner den och vattnar nu ner sättsanden så att den sluter sig kring stolpen. Blir lite som cement, hävdar Cybermamma.

Vattnar ner stolparna. Här sätter vi ner sista stolpen, har spetsat, spettat och satt ner den och vattnar nu ner sättsanden så att den sluter sig kring stolpen. Blir lite som cement, hävdar Cybermamma.

 

Eftersom det var jobbigt att spetsa stolparna och att spetta stolphålen tog vi en etapp åt gången. Spetsa och spetta, sätta och sättsand… och om igen! Då blev det arbete hela tiden men inte monotomt. 

Här inspekterar Cybermamma staketet och sätter dit några extra skruvar...

Här inspekterar Cybermamma staketet och sätter dit några extra skruvar...

 

Efter sådär fyra timmar var staketet på plats. Ett bra första försök och nästa gång känner vi till fallgroparna. Vi kunde ha börjat med staketet på lite lägre höjd vid första stolpen. Tomten lutar och när vi kom till andra änden var det säkert 17 centimeter ner till marken från staketspjälorna! Det ser inte så tokigt ut som det låter – och dessutom brukar gräset växa upp ganska högt där om somrarna. 

Raka vägen till framgång. Här är det färdiga resultatet. Nu syns det verkligen var gränsen för lotten går och att här finns en stig att trampa upp (så att jag inte behöver klippa lika ofta...). Tyvärr måste jag tydligen vänta ett år innan jag kan måla det, då ska det bli falurött.

Raka vägen till framgång. Här är det färdiga resultatet. Nu syns det verkligen var gränsen för lotten går och att här finns en stig att trampa upp (så att jag inte behöver klippa lika ofta...). Tyvärr måste jag tydligen vänta ett år innan jag kan måla det, då ska det bli falurött.

 

Gadgettips:

Jag gillar prylar med funktion. Just nu står tre gadgets på min önskelista:

1) En skruvdragare – hjälp vad snabbt det går att bygga när man slipper spika och bara låter skruvdragaren surra. Klart!

2) En ny kameramobil eller åtminstone att min egen kvicknar till. I dag har jag använt Cybermammas och den har inte alls samma fina färgåtergivning eller upplösning.

3) En systemkamera. Nu håller jag tummarna för att jag blir testpilot för en Canon Eos 550D. Egentligen vill jag hålla det här för mig själv men måste sprida budskapet för att kvala in. Gillar du gadgets? Vad stoppar dig?! Om du inte blir testare av just den här grejen kan man tydligen få testa massor av andra prylar…

Annonser

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: